Gestaltpsykoterapi är en humanistisk och existentiell terapiform. Det innebär att terapin utgår från människors önskan och förmåga att utvecklas samt antagandet att människor är ansvariga för de val de gör. Gestaltpsykoterapin skapades av Fredrick Perls, hans fru Laura och Paul Goodman på 1950- och 60 talet.

Namnet gestalt betyder helhet. I gestaltpsykoterapi antas att människor alltid strävar efter att skapa meningsfulla helheter. Vad som är meningsfullt för en person beror på den helhet/sammanhang personen befinner sig i. I gestaltpsykoterapi fokuseras på vad som sker i nuet, i mötet mellan terapeut och klient. Kroppsförnimmelser, sinnesintryck och tankar värderas lika högt.

Målet med gestaltpsykoterapi är att genom ökat medvetande om vem jag är och vad jag gör få större frihet som människa. Genom denna medvetenhet och en acceptans av att just nu är jag den jag är och gör vad jag gör skapas möjligheter att välja andra vägar än de vägar som lett till de symptom som gjort att man söker terapi. Beroende på både terapeuten och klienten kan kreativa inslag som teckningar, guidade fantasier och psykodrama vara ett inslag i terapin.

Några av de teoretiska fundamenten som gestaltpsykoterapin vilar på är gestaltpsykologin, existentialismen, holismen, Bubers dialogfilosofi, zenbuddism och taoism. Metodmässigt har gestaltterapi influenser från psykodrama och kroppsterapi. Nyare terapiformer som DBT och ACT (terapivarianter inom den kognitiva terapin) har många metodmässiga inslag som länge funnits inom gestaltpsykoterapin.